Problemen med fjälljakten på väg att lösas. 

Idag antog riksdagen ett betänkande om att ompröva beslutet från 2007 om reglerna för småviltjakten ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Svenska Jägareförbundet tycker det är ett bra beslut att ompröva fjälljakten så att problemen kan lösas.

- Det är glädjande att riksdagen fattat ett beslut om att regeringen ska se över regelverket för småviltjakten i fjällen. Vi hoppas att detta är en början till kloka och långsiktiga beslut som innebär en hållbar viltförvaltning i våra fjällområden, säger Kristina Gustafsson, ordförande i Svenska Jägareförbundets fjällråd. Nu är det upp till regeringen att agera, tillägger hon.

Från 2007 har utländska jägare getts samma möjligheter som ortsbor och övriga svenskar att jaga småvilt i fjällen. Detta medförde en okontrollerad stor tillströmning av utländska jägare med påföljden att det på många håll blivit allt för stort jakttryck, brist på kunskap och förståelse för näringarna i fjällvärlden samt allt för snabba och oförutsägbara detaljförändringar i regelverket hos olika länsstyrelser.

Den modell Jägareförbundet förespråkar innebär att jägare bosatta utanför Sverige ges möjlighet att jaga i de svenska fjällen, men då åtföljd av en jaktguide eller en jägare bosatt i Sverige. Samma modell tillämpas redan i våra nordiska grannländer och i många andra länder i Europa.

För mer information, kontakta:
Kristina Gustafsson, ordförande i Jägareförbundets fjällråd, 070-362 62 16
Torsten Mörner, förbundsordförande, 070-567 93 52
Hans Geibrink, fjälljaktsansvarig konsulent, 070-3300 676

Positivt med utökad skyddsjakt på varg

Den svenska vargstammen har ökat kraftigt de senaste åren och idag beräknas stammen långt överskrida 300 vargar. Svenska Jägareförbundet är fortfarande mycket kritisk till att regeringen åsidosatte riksdagsbeslutet som innebar licensjakt och ett tak för vargstammen på 210 individer. Jägareförbundet anser att rovdjurspolitiken till stora delar har havererat och att det därför kan bli svårt att få acceptans för de åtgärder som planeras avseende genetisk förstärkning av vargstammen.

– Dagens beslut i sig innebär inte nödvändigtvis att varg faktiskt kommer att fällas under 2012. Det är nu upp till länsstyrelserna att visa att de respekterar riksdagens beslut och på allvar tar hänsyn till de skador som vargen orsakar, fortsätter Torsten Mörner. Den omotiverat restriktiva hållningen som vissa länsstyrelser har haft till att bevilja skyddsjakt på varg måste upphöra.

Vargens återkomst till Sverige upplevs av många som positiv. Men för en stor grupp människor som bor och verkar på landsbygden innebär vargen stora problem. För tamdjursägare, renägare, bärplockare och landsbygdsbor i län med tät koncentration av varg innebär vargsituationen en avsevärd försämrad livskvalitet. Även för alla Sveriges jägare medför det stora antalet vargar att möjligheten att nyttja naturen försämras. Vargkoncentrationen i vissa län medför också att det är svårt att släppa hund till exempel i samband med trafikeftersök på skadat vilt. Något som kan leda till ett onödigt lidande för viltet.

– På Jägareförbundet utgår vi från att dagens inriktning avseende vargförvaltningen är tillfällig och att regeringen avser att följa riksdagsbeslutet. Målsättningen måste vara att licensjakten återkommer 2013 i syfte att komma tillrätta med den mycket höga koncentration av varg som finns i vissa län, säger Torsten Mörner.
– Det är hög tid att politiker och myndigheter visar att de tar vargproblematiken på allvar och underlättar livet för de människor som drabbas negativt av varg i vardagen.

För mer information kontakta:
Gunnar Glöersen, rovdjursansvarig, Svenska Jägareförbundet, 070-330 06 58
Torsten Mörner, ordförande, Svenska Jägareförbundet, 070-567 93 52

I Jägareförbundets förvaltning av varg tas hänsyn till lokalbefolkningen

Svenska Jägareförbundet arbvryter medverkan i vargrelaterad verksamhet i avvaktan på hur skyddsjakten utformas. Med anledning av regeringens beslut den 17 augusti att stoppa licensjakten nästa vinter och ta bort taket på 210 vargar, har förbundsstyrelsen enats om ett åtgärdsprogram för att få till en bättre vargförvaltning där förslagen utgår från dem som drabbas mest av vargens närvaro.

- Vi har lyssnat till förslag från våra medlemmar som bor i vargtäta områden om hur vi bäst ska arbeta för en förvaltning av vargstammen så den kan tolereras av lokalbefolkningen, säger Torbjörn Lövbom, ordförande i Svenska Jägareförbundets rovdjursråd. Bland de  beslutade åtgärderna ingår bland annat  att Jägareförbundet avbryter deltagande i inventering av varg och förankringsarbetet kring flyttning och utsättning av varg samt deltagande i skyddsjakten på varg i avvaktan på Naturvårdsverkets utformning av skyddsjakten. Förbundets fortsatta ställning efter 2012 är beroende av återinförandet av en förvaltningsjakt (licensjakt). 

Svenska Jägareförbundet är mycket bekymrat över det agerande som visats från naturvårdsorganisationerna. Deras anmälan till EU-kommissionen bidrar till att besluten om vargförvaltning hamnar ännu längre från dem som berörs mest. Alla erfarenheter visar tydlligt att en förvaltning av skyddsvärda djur  lyckas bättre om man ger lokalbefolkningen inflytande, något som EU-kommissionen inte verkar vilja ta hänsyn till.

- Vargen är en del av den svenska faunan men bör hållas på en så låg nivå som möjligt eftersom den försvårar både jakten, friluftslivet och möjligheten att hålla djur utomhus, säger Torsten Mörner, ordförande i Svenska Jägareförbundet. I vår rovdjurspolicy har vi ett tak på 150 djur och ett mål att inget län ska behöva ha mer än 1-2 föryngringar.

- Vi driver jaktlinjen, det vill säga att det ska fortsätta finnas en meningsfull jakt och att man låter de  boende i vargområdena vara delaktiga i förvaltningen, avslutar Torsten Mörner.

För mer information kontakta:
Torsten Mörner, förbundsordförande Svenska Jägareförbundet, 567 93 52
Torbjörn Lövbom, ordförande Svenska Jägareförbundets Rovdjursråd, 070 693 39 67

Nya bestämmelser i skjutvapenlagen

De ändrade bestämmelserna i skjutvapenlagen och vissa andra lagar i samband med den träder i kraft 13.6.2011. Bakgrunden till de ändrade bestämmelserna är skolmassakrerna i Jokela och Kauhajoki samt ändringarna i EU:s vapendirektiv. Syftet med ändringarna är att öka vapensäkerheten utan att obefogat ingripa i jakt eller sportskytte.

Ändringarna kan på sätt och vis grupperas i fyra olika kategorier. Den första gäller åldersgränserna för innehav av vapen, den andra polisens förbättrade möjligheter att få information om personer som söker eller innehar ett skjutvapentillstånd, den tredje de nya bestämmelser som gäller skyldigheten för tillståndssökande och -innehavare av handeldvapen att påvisa hobbyverksamhet och det fjärde vissa ändrade tekniska krav.

Åldersgränserna för innehav av skjutvapen ändras beträffande tillstånd för innehav både av handeldvapen, dvs. pistoler, miniatyrpistoler, revolvrar och miniatyrrevolvrar (i 6 § 2 moment 4 – 7 punkten i skjutvapenlagen avsett skjutvapen) och av s.k. långa vapen avsedda för jakt och sportskytte.

Den viktigaste och klaraste förändringen i åldersgränserna jämfört med tidigare bestämmelser är att ett tillstånd för förvärv och innehav av skjutvapen för jakt och sportskytte i fortsättningen inte kan meddelas en person som fyllt 15 men inte 18 år. För jakt och sportskytte kan en person som fyllt 15 men inte 18 år med vårdnadshavarnas samtycke i fortsättningen meddelas ett parallelltillstånd endast för hagelgevär, gevär, miniatyrgevär eller kombinationsvapen.

Åldersgränserna som gäller handeldvapen höjs i regel till 20 år. Höjningen av åldersgränsen gäller alla tillstånd som berättigar till innehav av handeldvapen, dvs. tillstånd för förvärv och innehav, parallelltillstånd, vapenhanteringstillstånd, privat tillverkningstillstånd samt godkännande som vapenansvarig för sammanslutning. Parallelltillstånd för handeldvapen kan av synnerligen vägande skäl meddelas person som fyllt 18 år för sportskytte. Enligt regeringsutskottets riktlinje kan ”synnerligen vägande skäl” vara att sökanden hör till Finska sportskytteförbundets nationella landslags- och träningsgrupp i tävlingsskytte.

Höjningen av gränsen för tillstånd för förvärv och innehav även för jakt och sportskytte medför ett nytt godtagbart användningssyfte. För att jakt- och sportskytte ska vara möjligt även i sådana fall där det i en 15 men inte 18 år fylld persons närmaste krets inte finns en person för vars skjutvapen den unga personen kunde meddelas ett parallelltillstånd, gäller som nytt godtagbart användningssyfte ”förvaring och transport av ett hagelgevär, ett gevär, ett miniatyrgevär eller ett kombinationsvapen som är avsett att innehas av en person som fyllt 15 men inte 18 år och som står under tillståndshavarens vårdnad. ”Tillstånd kan alltså meddelas vårdnadshavaren till en ung person som söker parallelltillstånd då vårdnadshavaren inte har ett annat godtagbart syfte för förvärvet av skjutvapnet. Tillståndet ger endast rätt att förvara och transportera vapnet, alltså inte rätt att skjuta med vapnet. Detta innebär att det meddelade tillståndet upphör att gälla då giltighetstiden för de parallelltillstånd på basis av vilka tillståndet har meddelats upphör.

För att polisen ska få bättre information om tillståndssökandenas och -innehavarnas lämplighet och om godtagbart användningssyfte har i samband med lagändringen införts flera nya paragrafer i skjutvapenlagen och polislagens 35 § har ändrats och till värnpliktslagen har fogats en ny 97 a §.

Den viktigaste förändringen för att förbättra informationen till polisen är det lämplighetstest som avses i den nya § 45 c som fogats till skjutvapenlagen. Lämplighetstestet är ett test som tillståndssökanden utför på dator. Syftet är att mäta tillståndssökandens våldsbenägenhet, idealisering av våld, stresstålighet och motsvarande egenskaper. Lämplighetstestet är i stort sett identiskt med det test som försvarsmakten låter värnpliktiga genomgå innan de får hantera hård ammunition under värnpliktstiden. Testet är endast ett hjälpmedel i tillståndsprövningen; resultatet kan inte ensamt användas som grund för ett negativt tillståndsbeslut. Syftet med testet är att förbättra möjligheterna för polisen att vid tillståndsprövning rikta resurserna mot personer som på basis av testresultatet kan vara olämpliga att inneha skjutvapen. Utgångspunkten är att varje tillståndssökande är skyldig att genomgå testet. Genom ändringen i skjutvapenförordningen, som ännu inte har utfärdats, fastställs närmare de undantag som gäller skyldigheten att genomgå testet. Enligt preliminära uppgifter krävs inget test om det har förflutit mindre än tre år sedan sökanden senast genomgick ett sådant test eller om sökandens lämplighet att inneha skjutvapen har klarlagts genom ett intyg som utfärdats av en läkare eller psykolog och som är högst sex månader gammalt.

Lämplighetstestet utförs med dator som inte är ansluten till polisens nät. Testutrustningen ska placeras i ett övervakat ostört utrymme. Att hitta sådana lokaler i alla verksamhetsställen där polisen intervjuar tillståndssökandena kan förutsätta krävande utrymmesarrangemang av polisinrättningarna.

Ändringarna i polislagens 35 § gör det möjligt för polisen att utan hinder av tystnadsplikten få uppgifter som behövs för att bedöma den personliga lämpligheten både hos innehavaren av ett skjutvapentillstånd och hos en person som söker tillstånd. Dessa nödvändiga uppgifter är omständigheter som gäller en värnpliktigs tjänstgöring och tjänsteduglighet och personens användning av berusningsmedel och våldsamma uppförande. Ändringen jämfört med den gamla lagstiftningen är att polisen nu har rätt att få hälsouppgifter även om tillståndssökanden, då detta tidigare var möjligt endast om en tillståndsinnehavare. Också den tidigare oklarheten beträffande polisens rätt att få uppgifter om värnpliktigas hälsotillstånd av försvarsmakten, har med ändringen av PolL:s 35 § ändrats på så sätt, att rätten att få uppgifter nu är klar.

Genom ändringen av värnpliktslagen har militärmyndigheterna getts rätt att överlåta uppgifter ur värnpliktsregistret till polisen i de fall då polisen måste bedöma den personliga lämpligheten hos en i skjutvapenlagen avsedd person som innehar eller söker ett tillstånd. Militärmyndigheterna har också getts möjlighet att på eget initiativ överlåta uppgifter till polisen om militärmyndigheten anser att en värnpliktig på basis av hälsotillstånd eller uppförande är olämplig att inneha skjutvapen.

I anslutning till lagändringen påläggs läkare skyldighet och annan yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården rätt att informera polisen om en person som han/hon på basis av patientuppgifter och kontakt med personen av grundad anledning anser vara olämplig att inneha skutvapen på grund av sitt hälsotillstånd och uppförande. Vart och på vilket sätt anmälan ska riktas kommer att fastställas i en separat förordning. Preliminärt har planerats att anmälan riktas till Polisstyrelsen. Därmed vill man säkerställa att polisinrättningarna inte på basis av anmälningarna upprättar ett förbjudet register med känsliga hälsouppgifter om personer som bor i området som omfattas av polisdistriktet. Meningen är att mottagaren av anmälan direkt förstör anmälningar som gäller person som inte har tillstånd att inneha skjutvapen.

Skolmassakrerna i Jokela och Kauhajoki visade hur svårt det är för polisen att vid meddelande av tillstånd för förvärv av skjutvapen bedöma om tillståndssökanden verkligen har ett godtagbart skäl att skaffa ett skjutvapen. Ändringen av skjutvapenlagen förenklar bedömningen i och med att man på lagnivå fastställer preciserade förutsättningar för förvärv av skjutvapen.

Då det rör sig om sportskytte kan förvärvs- och innehavstillstånd samt parallelltillstånd för skjutvapen meddelas om sökanden kan visa att han/hon aktivt utövat sport- eller hobbyskytte med handeldvapen i minst två år. Hobbyintresset ska påvisas med intyg av skytteinstruktör i sådan förening som avses i föreningslagens 4 §. Som aktivt hobbyintresse kommer man att räkna halva den tid som en värnpliktig fullgjort vapentjänst eller halva tjänstgöringstiden som en kvinna fullgjort frivillig militärtjänst. Intyg över hobbyintresse krävs inte av personer som är anställda i statlig myndighet och kan uppvisa arbetsgivarens intyg över att de i uppgifter som hör till tjänsten bär handeldvapen.

På förordningsnivå kommer man att bestämma vad som avses med aktivt sport- eller hobbyskytte. Enligt preliminära uppgifter kommer som aktivt hobbyintresse att räknas skytteträning förutom med egentliga handeldvapen även med luftpistol samt verksamhet bestående av olika tränings- eller funktionärsuppgifter inom sportskytte. Hobbyn skulle enligt dessa preliminära uppgifter betraktas som aktiv om den utövats vid minst tio tillfällen jämt fördelat under de senaste två åren, dock så att ett aktivt utövande inte krävs under sådana perioder, t.ex. på vintern, då det inte är möjligt att utöva hobbyn på grund av väderleksförhållandena.

Med ändringen införs i skjutvapenlagen även en ny typ av tillstånd, godkännande av skytteinstruktör. Skytteinstruktörens uppgift är att utfärda intyg över aktivt utövande av sport- och hobbyskytte till medlemmar i förening som tillsatt en instruktör och även till andra utövare av sportskytte. Enligt föreningslagens 4 § får en förening vars verksamhet omfattar övning i bruk av skjutvapen och som inte ska finnas endast för jakt inte bildas utan tillstånd av regionförvaltningsverket. Tidigare agerade länsstyrelsen som tillståndsmyndighet. En förening av denna typ kan söka godkännande som skytteinstruktör för en medlem som fått särskild utbildning för skytteinstruktör. Förutsättningarna för godkännande är att personen har fyllt 20 år, har ett tillstånd som berättigar till innehav av skjutvapen, är medlem i eller anställd hos föreningen samt på godkänt sätt har fullgjort en av polisen ordnad utbildning för skytteinstruktörer. Hur denna utbildning för skytteinstruktörer kommer att ordnas är ännu oklart. Sannolikt kommer utbildningen i det första skedet att ordnas i form av regionala utbildningsträffar, men målet är att utbildning ska ordnas som nätutbildning.

Enligt jaktförordningens 16 § får handeldvapen inte användas vid jakt. Utan hinder av vad som sägs i 16 § får ett djur som befinner sig i ett gryt, en fälla eller annars i liknande förhållanden samt ett sårat eller skadat djur enligt 19 § skjutas med ett för ändamålet lämpat skjutvapen. Jaktlagstiftningen har inte närmare definierat typen av eller kalibern på handeldvapen som får användas vid jakt. Enligt 44 § i den ändrade skjutvapenlagen kan förvärvs- och innehavstillstånd samt parallelltillstånd för handeldvapen för jakt meddelas endast för miniatyrpistol med enkelskott eller miniatyrrevolver. Alla andra handeldvapen anses vara antingen onödigt effektiva eller eldkraftiga för användning vid jakt.

Sökanden ska vid ansökan om tillstånd som gäller handeldvapen för jakt förete en tillförlitlig utredning angående sin jakthobby samt ett intyg av en jaktvårdsförening över aktivt utövande av jakt. Vad som betraktas som aktivt skjutande av djur som befinner sig i ett gryt, en fälla eller annars i liknande förhållanden kommer att bestämmas genom en förordning. Sannolikt får jaktvårdsföreningen de uppgifter som behövs för meddelandet av intyget av sökanden. Utredningen torde vara en fritt formulerad utredning eller en plan över en jakthobby som kräver handeldvapen.

Enligt den nuvarande skjutvapenlagen är ett innehavstillstånd i regel giltigt tillsvidare och ett parallelltillstånd för viss tid, högst 10 år. Efter förnyelsen meddelas det första tillståndet för innehav av eldvapen för jakt, sportskytte och uppvisning för högst fem år. Alla tillstånd för handeldvapen som meddelas under dessa första fem år meddelas på så sätt, att deras giltighetstid upphör samtidigt. Då innehavaren av ett tillstånd för handeldvapen söker förnyat tillstånd efter att ovan nämnda tidsfrist på fem år gått ut, ska han/hon uppvisa ett intyg att hobbyn eller uppgiften som förutsätter handeldvapen fortsätter. Intyg över utövande av sportskytte ger föreningens skytteinstruktör och intyg över jaktutövande ger jaktvårdsföreningen. Det nya innehavstillståndet är giltigt tillsvidare, men innehavaren av tillståndet måste med fem års mellanrum lämna ett intyg till polisen över att han/hon fortfarande utövar sin hobby. Parallelltillstånd för handeldvapen är alltid giltigt i högst fem år.

Enligt lagens övergångsbestämmelse gäller kravet på intyg över hobbyverksamhet inte dem vars ansökan om tillstånd anhängiggjorts innan lagen trädde i kraft. Skyldighet att visa upp ett intyg över hobbyintresse gäller inte heller de tillståndsinnehavare som söker nytt innehavstillstånd innan giltighetstiden för ett innehavstillstånd för viss tid gått ut, om giltigheten går ut inom två år från ikraftträdande av lagen. Om tillståndsinnehavaren inte företer ett intyg över fortsatt utövande av hobbyverksamhet som förutsätter tillstånd för handeldvapen, kan polisen med stöd av den ändrade skjutvapenlagens 67 § 2 mom. 5 punkt återkalla tillståndet. Enligt skjutvapenlagens 67 § 2 mom. 5 punkt kan polisen återkalla ett tillstånd som ger rätt till innehav av skjutvapen om tillståndsinnehavaren annat än tillfälligt har upphört att bära skjutvapen eller om en fysisk person inte med fem års mellanrum uppvisat ett intyg över fortsatt utövande av hobbyverksamhet som förutsätter handeldvapen. På basis av denna punkt kan även tillstånd som ger rätt till innehav av annat skjutvapen än handeldvapen återkallas om tillståndsinnehavaren annat än tillfälligt upphört att bära skjutvapen dvs. använda vapnet för det syfte för vilket tillståndet en gång meddelats.

En separat stomme, ett slutstycke med stomme och en ljuddämpare kommer i och med lagändringen att betraktas som vapendelar och förutsätta tillstånd. Förvärv, innehav och överlåtelse av en ljuddämpare är inte beroende av tillstånd om personen har ett tillstånd som berättigar till innehav av skjutvapen. De som då ändringen träder i kraft innehar en vapendel som med ändringen kräver tillstånd, men som inte tidigare krävde tillstånd, ska söka tillstånd för delen inom ett år efter att lagen trädde i kraft. Tillståndet meddelas avgiftsfritt och utan tillståndsprövning. Deaktivering av ett skjutvapen får genomföras endast av en vapennäringsidkare som har rätt att reparera och modifiera skjutvapen. Bestämmelserna som gäller märkningar på vapnet ändras på så sätt, att nya vapen eller vapen som importeras ska förses förutom med serienummer även med tillverknings- eller importmärkning.

De ändringar i skjutvapenlagen och vissa andra lagar i samband med den som trädde ikraft 13.6.2011 är redan i sig betydande. Syftet är att samma dag som lagändringen träder i kraft initiera första fasen av Turva-Ase-Rabita-registrets Ase-del. Ibruktagandet av ett vapenregister kommer för polisen att vara en ännu viktigare förändring i skjutvapenprocessen än de ändringar i skjutvapenlagen som träder i kraft samtidigt.

Text: Esko Rasi, Tidigare publicerad i Suomen Poliisilehti

Varför minskar eidern?

Fågelfaunan i Östersjöns skärgårdar förändras snabbt. Ejdern och flera av våra vanliga skärgårdsfåglar minskar och bakgrunden till detta diskuteras flitigt.

Stiftelsen Sveriges Vildnad samlar experter på skärgårdsfåglar till ett seminarium den 18 maj på Skansen där de ger en bild över vad som händer med skärgårdens fåglar och särskilt fokus läggs på Östersjöns ejderstam.

-Vi jägare har noterat förändringar hos flera av våra skärgårdsfåglar och vi är oroade när man inte vet orsaken, säger Hans von Essen, riksjaktvårdskonsulent vid Svenska Jägareförbundet som är med och arrangerar seminariet.

Experterna som ska diskutera orsakerna är Martin Green vid Lunds Universitet, Mikael Kilpi, ARONIA Research vid Åbo Akademin i Finland, Lennart Balk vid ITM på Stockholms Universitet, Krister Mild vid Naturvårdsverket samt Åke Andersson vid Svenska Jägareförbundet.

Seminariet anordnas av Sveriges Vildnad den18 maj, klockan 10.30 & 15.00. Pris 200 kronor inklusive lunch.

Jägarna ställer upp för att stoppa dvärgbandmasken

Svenska Jägareförbundet kallar till möte för att få hjälp att samla in spillning från räv. För att få grepp om omfattningen och utbredningen av rävens dvärgbandmask i det senaste fyndområdet, sydväst om Katrineholm i Sörmland, organiserar Svenska Jägareförbundet en storskalig insamling av rävspillning, start torsdag kväll.

Detta är inget arbete som vi klarar utan jägarnas hjälp, säger Daniel Ligné, biträdande riksjaktvårdskonsulent vid Svenska Jägareförbundet, som leder den akuta insatsen för att kartlägga dvärgbandmasken.

Efter fyndet av en räv med dvärgbandmask utanför Katrineholm kallar förbundet alla jägare, markägare och andra intresserade i Vingåker, Katrineholm, Flen och Finspång till informationsmöte torsdag kväll kl 19.00 i Vadsbro-Blacksta föreningsgård, 1,5 mil söder om Flen.

Eftersom rävjakten är slut för säsongen och insamling av spillning troligen är såväl enklare som snabbare och billigare har SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt,  valt att testa denna metod, istället för insamling av skjutna rävar. Rävspillning samlas in i enkla fryspåsar och skickas därefter till SVA som sorterar materialet och skickar det sedan vidare till ett laboratorium i Schweiz för analys. Insamlingen sker under maj månad och det område som är aktuellt är en cirkel med radien25 kilometerrunt fyndplatsen.

Vi räknar med att intresserade personer via jaktvårdskretsarna, älgskötselområden eller enskilda jaktlag hjälper till att organisera insamlandet, säger Daniel Ligné.

Fortsättningsvis planeras en liknande insamling också runt de första fyndplatserna i Västra Götaland. Där hann man dock med att samla många rävar i samband med jakten så det finns en betydligt bättre bild av smittans spridning därifrån än från fyndet i Sörmland. Samtidigt börjar Svenska Jägareförbundet också organisera en rävgrytsinventering i båda områdena för att få en bild av var rävarna och rävföryngringarna (ungarna)  finns och var man skulle kunna tänka sig att vidta ytterligare åtgärder som avmaskning eller intensifierad jakt.

Många är tacksamma för att jägarkårens insatser i detta viktiga uppdrag och jag hoppas att så många som möjligt ställer upp, avslutar Daniel.

Örebro län bör kompenseras för vargflytt.

Naturvårdsverket har flyttat en genetisk viktig varg från Jämtland till Örebro län – allt i enlighet med riksdagsbeslutet att den svenska vargstammen ska förstärkas genetiskt för att minska inaveln. Naturvårdsverket diskuterar även kompensationsåtgäder för de län som tar emot flyttade vargar. Svenska Jägareförbundet vet vad som bör göras för att en flytt av varg ska accepteras.

- Vi anser att det viktigaste är att en flyttad varg som etablerat revir är fredad ett år efter det att den fött första kullen, säger Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd. Men andra vintern, det vill säga när den har sin andra kull, ska jakt tillåtas. Ju fler vargar som flyttas, desto mindre avlysningar krävs. 

I Jägareförbundet har man enats om fler krav för vargflytt;

- län där vargar släpps bör kompenseras med extra varg/vargar vid licensjakten. Även områden där de etablerar sig bör kunna prioriteras

- att vargar som flyttas helst inte bör ha halsband

- att det inte finns några heliga vargar, det vill säga att man kan tillåta skyddsjakt på flyttade och genetiskt värdefulla vargar

- att Sveaskogs marker först och främst bör komma i fråga för vargflytt

Torbjörn Lövbom understryker betydelsen av att ha en nära dialog med dem som får den nya vargen på sina marker och säger: - För att den svenska rovdjursförvaltningen ska lyckas måste den bygga på acceptans och delaktighet bland dem som berörs. Snart presenteras en ny utredning om den framtida rovdjursförvaltningen, vi förutsätter att utredaren Lars-Erik Liljelund tar hänsyn till detta, tillägger han.

Dags att koppla hunden!

Från den 1 mars får inga hundar springa lösa i mark där det finns vilt. Det är med hänsyn till det vilda och detta gäller alla slags hundar, alltså inte bara jakthundar.. Nu startar djurens föryngringsperiod och då är det viktigt att vi visar respekt och håller våra hundar i koppel.

Redan nu föds harungar och vi hundägare måste ta hänsyn och hålla våra hundar i koppel, säger Mattias Lilja, jaktvårdskonsulent i Jägareförbundet Syd. I lagen om tillsyn över hundar och katter, § 16, står det att under tiden 1 mars – 20 augusti skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i mark där det finns vilt. Under den övriga tiden av året skall hundar hindras från att driva eller förfölja vilt, när de inte används vid jakt. Överträdelser kan medföra böter.

Det finns vissa undantag från 16 § i Lagen om tillsyn över hundar och katter vad gäller jakt och jaktträning med hund (16 § Jaktförordningen). Till exempel får man använda jakthundar som förföljer vilt vid jakt efter räv till och med 15 mars. Jaktträning med stående fågelhund eller trädskällare får pågå till den 15 april undantaget Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län där sådana hundar får tränas till och med den 30 april. Enligt Naturvårdsverkets beslut om lodjursjakten 2011 får också hund användas vid denna jaktform till och med den 15 april. Jakt och jaktträning får endast ske om man har jakträttshavarens medgivande.

Jägareförbundet uppmanar därför alla hundägare att respektera hundförbudstiden med hänsyn till viltet. Om du påträffar en lös hund ska du underrätta polisen. Är du jakträttshavare får du koppla hunden och underrätta ägaren, vars telefonnummer förhoppningsvis finns angivet på halsbandet.  I annat fall underrättar du polisen.

Det finns cirka 730 000 hundar i Sverige. Förbudet gäller alla hundar.

Jägarna gör stor insats för att fler rävar testas för dvärgbandmask.

Håkan Eklund från Kungshamn i Bohuslän, har lastat sin släpvagn med nära 200 rävar -  det är vad hans släpkärra tål – från Strömstad till Hallandsgränsen och till Mariestad i öster.  Han räknar med att vara framme hos SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt i Uppsala idag torsdag lunch och leverera rävarna för provtagning. Under elva dagar har han åkt 300 mil runt hos över hundra jägare och samlat in rävarna så att vi kan få en snabb överblick om fler rävar bär på den farliga parasiten dvärgbandmask.

Håkan Eklund: Jag är imponerad över jägarkårens intensiva jobb. Man hoppas att vi jägare ska bil sedda som de naturvänner och viltvårdare vi är. Vi känner inte igen oss i den bild som ibland givits jägarkåren under senaste tiden. Och trots att Naturvårdsverket alldeles för låga tilldelning i årets lodjursjakt ställer vi upp. För vi  jägare är oroliga om vi och alla andra ska våga plocka bär i sommar. Vi värnar om och vill ta vara på naturens resurser, både de vilda djuren, bär och svampar. Det vore tacksamt om alla uppskattar våra insatser lite mer, säger Håkan Eklund.

Det har nu gått över en vecka sedan man upptäckte den farliga parasiten dvärgbandmask i en skjuten räv från Uddevallatrakten.  Eftersom parasiten är farlig och kan ge leverskador hos människor och djur vill SVA se om parasiten spridit sig.

Svenska Jägareförbundets medlemmar och anställda har bistått SVA med att samla in rävar från framför allt Skåne, Blekinge, Halland och Västra Götaland.

Förbundet har cirka 200 000 medlemmar över hela landet, organisrade i  över 300 jaktvårdskretsar. Därtill finns kontor mer jaktvårdskonsulenter på 16 platser runtom i landet. Med denna organisation hade man på mindre än 24 timmar  organiserat så att 10 rävar per kommun och i resten av landet, minst 4 rävar  per kommun samlades in.

Daniel Ligné, biträdande riksjaktvårdskonsulent är stolt över det effektiva arbetet:  ”Samma organisation använder vi när vi samlar björn- och vargspillning till forskningen. Vi övervakar också hela vår kust med kustnätverket som slår larm vid sjukdomar eller andra förändringar. Förrförra helgen var tusentals jägare ute och inventerade rovdjursspår i ett rutnät över hela landet, gratis.”  En annan viktig samhällsfunktion som jägarkåren organiserar är eftersök på trafikskadat vilt. Och det finns en mycket uppskattad insats som görs denna kalla och snöiga vinter; att jägarna lägger ner 265 (skattade) miljoner på att köpa viltfoder och utfordrar det vilda med, tillägger Daniel Ligné.

Nationella målet för lodjursförekomst måste revideras!

Svenska Jägareförbundet anser att Naturvårdsverkets beslut inför årets lodjursjakt är ett tydligt bevis på att rikdagens målsättning om regional förvaltning förvanskats och omöjligörs på grund av felaktiga ställningstaganden. Vår målsättning inom Jägareförbundet är att vi ska ha en förvaltning med inflytande för de människor som berörs vilket också är riksdagens mening.

En bärande princip för Jägareförbundet är att de län som hyser lodjur ska kunnna bedriva en meningsfull jakt på rådjur,hjort och andra bytesdjur. Allt annat är oacceptabelt.

Naturvårdsverket har i dag beslutat om en rekordlåg tilldelning i det mellerska rovdjursförvaltningsområdet med ett tak på 30 lodjur. Detta utifrån att alla län inom området inte uppnått sina fastslagna miniminåver. Jägareförbundet anser att detta beslut inte har någon som helst grund i den av Riksdagen beslutade förvaltningen. Tvärt om så innebär beslutet att man fråntar Viltförvaltningsdelegationerna som finns i respektive län deras inflytande.

Våra medlemmar har under den gångna veckan, tillsammans med länsstyrelserna, lagt ner ett otroligt arbete på att inventera lodjur i mellansverige. Antalet hittade familjegrupper överstiger den mininivå som beslutats för mellersta förvaltningsområdet. Ändå delegerar Naturvårdsverket med tak i det mellersta förvaltningsområdet, säger Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd.

Vidare har man stoppat möjligheten att använda fångstredskap – samtidigt som det pågår en ingående utvärdering av jaktformen. Svenska Jägareförbundet anser att beslutet är oacepptabelt och visar på de brister som finns i underlaget för tagna beslut. Förbundet vänder sig också mot att Naturvårdsverket anser sig ha tolkningsföreträde gentemot lagstiftningen som beslutats av Riksdag och Regering rörande jaktsätt.

Vi förutsätter att länsstyrelserna i berörda län överklagar beslutet om att delegera lodjursjakt med tak, beslutet är fullständigt oacceptabelt och äventyrar hela rovdjursförvaltnings trovärdighet, säger Torbjörn Lövbom.

Sverige hyser områdesvis världens tätaste lodjursstam. Populationen är på vissa håll så mättad att det inte finns tillräckligt med byten vilket medför att lostammen stagnerar eller t.o.m. minskar. Samtidigt har vi ett närmast ouppnåligt nationellt mål för lodjursförekomsten.

Fakta: ca 1500-2000 lodjur. Lever främst på rådjur, skygga, mest aktiva på nätterna. Licensjakt sedan 1996, stammen ökat.

Jägare kartlägger rävens dvärgbandmask i Sverige

I dagsläget vet ingen hur vanlig rävens dvärgbandmask är i Sverige. Efter det att det första fyndet av denna parasit gjordes i Sverige i förra veckan finns nu ett stort behov av kartläggning av en eventuell spridning. Detta görs bäst genom studier av skjutna rävar och detta innebär att Sveriges jägare kommer spela en mycket viktig roll. Svenska Jägareförbundet ska därför organisera jägarna för att delta i det viktiga arbetet.

I samarbete med SVA och Sveriges länsveterinärer har Svenska Jägareförbundet snabbt byggt upp ett nationellt insamlingsprogram av rävar för att bistå myndigheterna. Fokus kommer att läggas på de sydligaste länen Skåne, Halland, Blekinge och särskilt Västra Götaland där många rävar kommer skickas in för analys.

Svenska Jägareförbundet är en rikstäckande organisation med personal och förtroendevalda personer väl spridda över landet ner på kommunnivå. Det är denna organisation som nu möjliggör en snabb insamling av rävar som skjuts under pågående rävjakt. Jägare i Västra Götaland kommer organiseras för att därigenom få en så bra geografisk täckning som möjligt i området där den första infekterade räven sköts. Sveriges jägare har en lång vana vid att bistå forskning och myndigheter med prover när dessa efterfrågas. Likaså fungerar Sveriges jägare som ett nätverk av observatörer av Sveriges djurliv.

Ta jägarexamen på nätet!

Svenska Jägareförbundet lanserar i dag  e-jakt, en ny webbaserad utbildning av den teoretiska delen i jägarexamen. Den är en utmärkt utbildning för alla som vill veta mer och djur och natur.

Ju yngre man är ju hellre vill man ta jägarexamen på nätet, visar en Sifo-mätning. Därför erbjuds alla natur- och jaktintresserade att läsa till jägarexamen på nätet. Så mycket som 40 procent av alla män och 16 procent av kvinnorna kan tänka sig börja jaga. Sammanlagt kan fler än var fjärde svensk tänka sig att börja jaga.

Vi hoppas ännu fler tar jägarexamen när de själva kan bestämma när och var de vill läsa, säger Ulf Johansson, utbildningsansvarig vid Svenska Jägareförbundet.

Nästan 80 procent av svenskarna är intresserade av att få veta mer om djur och natur och med jägarexamen får man lära sig mycket. Med e-jakt läser man till teoriprovet. Skytteprovet får man förstås avlägga på skjutbanan. Jägareförbundet hänvisar till provledare och skjutbanor. 

Förra året var det nästan 10 000 personer som avlade jägarexamen, de flesta mellan 18-35 år och var fjärde var en kvinna.

Kanske vargjakten ökar intresset för viltförvaltning och då behöver vi fler som är kunniga i villkoren för det vilda, tillägger Ulf Johansson.

Se även; www.e-jakt.jagareforbundet.se

Om e-jakt: Jägarexamens teoretiska del kan du läsa med e-jakt direkt på nätet. Kursen innehåller texter och bilder från Svenska Jägareförbundets Jägarskola samt videomaterial och övningsprov. Nu kan alla läsa till jägarexamen när och var man själv vill.

INTERNATIONELL STORSATSNING MOT MÅRDHUND

Drygt 5 miljoner Euro, nära 49 miljoner kronor, satsar EU, Norge och Sverige i ett 3-årigt projekt för att stoppa mårdhundens spridning i Sverige, Norge och Danmark. Djuret kan sprida rabies och en farlig parasit och är ett stort hot mot djurlivet. Den finns i norra Sverige och på Jylland.

Mårdhundsprojektet finansieras främst av EU:s miljöfond LIFE+, Naturvårds­verket samt Direktoratet för naturförvaltning i Norge. Det leds av Svenska Jägareförbundet.

– Vi kommer i projektet att etablera ett varningssystem för att upptäcka förekomst av mårdhundar. Vi ska använda innovativa fångst- och förvaltningsmetoder, säger PA Åhlén, en av projektledarna på Jägareförbundet.

En av metoderna är att inte skjuta första mårdhund man ser. Istället fångas den in, steriliseras, märks med radiosändare och sedan letar djuret upp sina artfränder. Mårdhunden lever i stora, täta bestånd. I Finland är det ibland 200-300 djur per tusen hektar.

– Vi uppmanar alla att rapportera fynd på telefon (+46 70 339 93 26)
Den är stor som en räv och liknar en tvättbjörn, men saknar randig svans. Särskild ni som bor i Norrbotten, Västerbotten och Skåne bör vara observanta, säger PA Åhlén.

Hot mot fåglar, groddjur och människa

Mårdhunden är en invasiv art, dvs. en invaderande art som tar över en livsmiljö där den saknar naturliga fiender. Den är främst ett hot mot bytesdjur som fåglar och groddjur.

Mårdhunden är den enskilt största spridaren av rabies i Europa och kan effektivt sprida rävens dvärgbandmask, en parasit som är dödlig för människa. Dessbättre har inga finska eller svenska mårdhundar ännu visat sig ha de sjukdomarna.

– Mårdhunden är ett problem för flera länder. Vi vill inte att den ska etableras i Sverige och har stöttat uppbyggnaden av det här projektet. Det är bra att vi får in EU:s miljöfond i arbetet, förklarar Susanna Löfgren, chef för Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.

Basfakta

Mårdhunden kommer från bortre Asien och togs in till Sovjet för pälsproduktion. Den har senare spridit sig till Finland och kontinenten. Den finns nu på Jylland och i norra Sverige.

Den totala budgeten för mårdhundsprojektet är 5,3 miljoner Euro (48,7 miljoner kronor), varav LIFE+ svarar för hälften. Naturvårdsverket bidrar med nästan lika mycket (21,3 miljoner kronor), norska Direktoratet för Naturförvaltning drygt 400 000 kronor.

Fyra är med och finansierar med eget arbete. Det är Sveriges Lantbruksuniversitet, Jägareförbundet, Direktoratet samt Jägarnas centralorganisation i Finland.

I styrgruppen för projektet finns förutom Naturvårdsverket och Jägareförbundet, Jägarnas centralorganisation i Finland, Direktoratet för Naturförvaltning, Skog- och Naturstyrelsen i Danmark, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges Lantbruksuniversitet, Smittskyddsinstitutet samt länsstyrelserna i Skåne, Norrbotten och Västerbotten.

www.mardhund.se