Marit Sau är specialiserad smådjursveterinär. Hon föddes 1984 nära Pärnu i Estland. Hon har fått sin examen från Estonian university of Life Sience 2009. Hon flyttade till Närpes för att resten av hennes familj bodde här sedan många år tillbaka. Hon har jobbat både i Pärnu och Vasa före hon startade Närpes Djurklinik.

Skicka in dina frågor till veterinären så publicerar vi svaren i Trapper och på vår hemsida.

Maila in frågorna till veterinaren@trapper.fi

 

 

 

  

Fråga:

Nu har en ny lag trätt i kraft om echinococcus-avmaskning, som bör ges högst 24 timmar innan man anländer till Finland (enligt tidigare lag skulle vaccinen ges högst en månad och minst 24 timmar innan ankomsten till Finland). Kräver också några andra länder i Mellersta Europa den här avmaskningen när man kommer från Italien, eller kan jag avmaska mina hundar i Estland innan jag tar färjan till Finland?

 

  

Svar:

Hundarna bör avmaskas 1-5 dagar före ankomsten till Finland, katterna behöver inte avmaskas. Du kan alltså ge avmaskningsmedicinen i Estland, om du anländer dit 24 timmar innan du går ombord på färjan. Rabiesvaccinering bör ges minst 21 dygn före ankomsten till Finland. Dessutom behövs veterinärintyg på att alla djuren är friska. EU:s husdjurspass nämns egentligen inte i kraven, men jag rekommenderar det för säkerhets skull, för att undvika problem. Eftersom man i vilket fall som helst behöver friskhetsintyg, är det inte speciellt svårt att samtidigt skaffa pass.
www.evira.fi/portal/fi/elaimet/tuonti_ja_vienti/eu-jasenmaat_norja_ja_sveitsi/koirat_kissat_ja_fretit/

 

  

 

Fråga:

Vi har en 4-årig Coton de tuléar hanhund, som är kastrerad för ungefär ett år sedan. Hunden var rumsren tills den var 2 år, men sedan började den kissa inomhus. Den kissar på nätterna och dagarna, då den är ensam. Pölen finns alltid på olika platser och hunden har lyft benet mot något föremål. Urinen luktar starkt och lukten påminner om plast. Vi lät kastrera hunden, eftersom veterinären inte hittade något fysiskt fel eller något som tydde på urinvägsinfektion och antog att problemet berodde på revirmarkering. Trots att vi alltid går ut med hunden innan vi lägger oss och innan vi åker till jobbet, kan den ändå genast efteråt kissa inomhus.
Vad är felet?

  

Svar:

Om en veterinär har säkerställt att det inte är något fysiskt fel på hunden, så är det troligen frågan om något slag av beteendeproblem. Hunden kan vara rädd för att vara ensam, eller den kan ha andra rädslor som den kopplar ihop med att vara ensam. Det kan också ha att göra med stress. Det är ganska svårt att behandla beteendeproblem, eftersom det inte finns någon garanti för att det lyckas. Du kan försöka använda leksaker med mat inuti, eller andra leksaker som kan hjälpa till att avleda hundens uppmärksamhet från att ni går hemifrån. På djurkliniker kan man också köpa lyckohormoner eller lugnande specialfoder, som lugnar hunden och förebygger ängslighet och därigenom kan hjälpa den att bli rumsren.

 

  

 

Fråga:

Vår hund Hippo, 3 år gammal (korsning mellan Jackrussel och bolonka), har alltid varit skygg, men snäll och väldigt lydig. Den kom till oss från en kennel i Estland med papper och allt. Vi hade då en gammal hund, som nu har gått bort, som sällskap till den. De kom bra överens och tyckte om att leka med varandra. Efter att vår gamla hund hade dött tog vi en ny kamrat åt Hippu, från samma ställe. Men problemet är att Hippu kissar inomhus, är väldigt skygg och drar sig undan (vi har tre barn) när det emellanåt är mycket oljud. Den springer undan hela tiden. Den kissar inomhus också dagtid, och det har för över ett år sedan konstaterats att urinblåsan är för långt bak och det lämnar urin i blåsan, fastän den försöker tömma den. Det verkar som att hunden skäms ännu mera då den kissar inomhus eller då det läcker för att den är glad eller får bannor. Veterinären ansåg då att om hunden skäms eller lider, lönar det sig att fundera på avlivning som ett alternativ. Men kunde det ändå löna sig att försöka hitta ett hem där den skulle vara den enda hunden, t.ex. en äldre person som längtar efter en kamrat och som kan ge hunden all den kärlek och uppmärksamhet som den behöver? Eller vad kan vi göra? Hunden har inte hanterats våldsamt hos oss åtminstone, och den har alltid varit snäll mot barn

  

Svar:

Det här verkar vara ett ångestproblem, men för att vara 100 procent säker på att det är frågan om ett beteendeproblem, borde alla övriga möjligheter uteslutas. Har det tagits urinprov på hunden för att utesluta infektion, och har en veterinär kontrollerat urinblåsans nerver?
Om problemet uppstod då den andra hunden kom till hemmet, är det förmodligen den här andra hunden som är förklaringen till problemet. Ni kan först försöka använda en krage som avger lyckohormoner (fungerar på samma sätt som depressionsmedicin för människor). Om det inte hjälper, är det antagligen bättre att ni hittar ett nytt hem åt er hund. Kanske hos någon äldre människa som tar väl hand om den och kan ge den mycket tid, som du själv konstaterar.

 

  

 

Fråga:

Min hund nyser och fnyser ganska ofta och nu har han jättedåligt luktsinne. Kan det vara noskvalster? Vad är egentligen noskvalster, hur smittar det, är det farligt och hur gör man för att bli av med det?
Hoppas på bättre jaktlycka…

  

Svar:

Noskvalstret kan förorsaka irritation i de övre luftvägarna. Symtomen beror ofta på en försvarsreaktion, som noskvalstret utlöser i hundens kropp.

Exempel på symptom som hundar med noskvalstersmitta kan uppvisa är: -nysningar, kliande nos, krampaktiga snörvelanfall i de övre luftvägarna, klara flytningar från näsborrarna, försämrat luktsinne, fnysningar, inflammerade tonsiller och inåtvändna dragningar. Oftast är allmäntillståndet opåverkat.

Noskvalstret är en parasit som lever i hundens nos och bihålor. Kvalstren är ovala till formen och svagt gula i färgen. De är mellan 1 och 1,5 mm långa och mellan 0,5 och 0,9 mm breda. Om man tittar noga och i bra ljus kan man se kvalstret krypa på hundens nos med blotta ögat.

Troligtvis sprids noskvalstret genom direkt kontakt hundarna emellan. Eftersom noskvalstret kan överleva utanför hunden i sval och fuktig miljö upp till 3 veckor, kan hunden eventuellt även smittas indirekt till exempel då de nosar på samma föremål eller plats i terrängen. Noskvalstrer smittar inte från hunden till andra djurarter eller människor.Noskvalstret är ingen direkt hälsorisk för hunden, men smittan kan vara väldigt otrevlig och påminna om förkylning.

För att bli av med noskvalstren kan hunden till exempel behandlas med lösning lokalt på huden eller tabletter via munnen. Det är endast receptbelagda preparat som passar för behandlingen. Om du misstänker noskvalster hos din hund säkerställ diagnosen och den rätta skötseln hos din veterinär. För att förhindra ny noskvalstersmitta är det viktigt att ALLA hundar i samma hushåll eller annars i nära kontakt med den smittade hunden behandlas samtidigt!

 

    

Fråga:

Jag har hört att man måste avmaska och vaccinera hunden regelbundet. Varför och hur ofta?
Vad vaccinerar vi hunden mot?

  

Svar:

Regelbundna avmasknings- och vaccinationsrutiner är en av grundstenarna i hundars hälsa. Två gånger om året, höst och vår, är en bra grundregel att följa när det gäller avmaskning av hundar. Dessutom bör man avmaska före vaccination (eftersom hunden svarar bättre på vaccinationen om den är fri från inälvsparasiter) och, när det gäller tikar i avel, före parning, före valpning och minst ett par gånger under valparnas första åtta levnadsveckor.
 
Alla hundar borde bli vaccinerade trots att situationen i Finland är ganska bra just nu.Vaccineringens mål är att skydda hunden från smittsamma sjukdomar. De vanligaste smittorna vi vaccinerar mot är: valpsjuka, smittsamma leverinflammation (hepatit), infektion med parvovirus och parainfluensavirus (kennelhosta) och rabies. Valpsjuka, hepatit och parvovirusinfektion smittar mycket lätt från en hund till en annan och det krävs inte alltid direktkontakt med den smittade hunden, man kan bära hem smittan på skorna till och med, detta gäller särskilt parvoviruset.

Första vaccineringen ger vi då valpen är 12 veckor gammal. Andra vaccineringer ger vi efter 1 månad, först efter det har valpen ett tillräckligt skydd mot sjukdomar. Efter att hunden fyllt 1 år ges nästa vaccination och sen är det 2 år till följande vaccinering. Mellanrummet mellan vaccineringarna beror förutom på det använda vaccinet också på hundens livsstil. Som ex.hundar som är aktiva på utställningar runtom iFinland ska vaccineras mot valpsjuka och rabies minst varannat år. Hundar som används för jakt och gryt ska vaccineras mot rabies varje år.